De barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer har ökat på senare år. Det i sig för med sig en större risk för mobbning och avsaknad av en meningsfull fritid. Även den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga och ofta är det förknippat med just dålig ekonomi eller låg utbildningsnivå.
Större risk för mobbning och sämre resultat i skolan
Omkring 16 procent av barn i Sverige lever i ekonomiskt utsatta familjer, och unga med dålig psykisk hälsa har ökat i Sverige på sistone. Orsaker till att barn lever i ekonomisk utsatthet kan vara att de har arbetslösa, deltidsarbetande eller sjuka föräldrar och att det saknas skydd som a-kassa eller sjukpenning. Det kan också finnas barn med särskilda behov i familjen.
Risken är större för dessa barn att utsättas för mobbning, få sämre resultat i skolan och inte få möjlighet till en meningsfull fritid på grund av kostnader för transport, utrustning och övriga avgifter.
Ett samband mellan grad av utbildning och psykisk ohälsa
Enligt Folkhälsomyndigheten kan bristen på pengar även leda till att dålig psykiskt hälsa hos barn och unga just på grund av att de uppfattar familjens ekonomi som dålig. Det går även att se ett samband mellan grad av utbildning och psykisk ohälsa då det kan vara direkt förknippat med hur livsvillkoren ser ut. Detta då högre utbildning kan göra det lättare att komma in på arbetsmarknaden.
Ökning med närmare 190 000 barn och unga vuxna
Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. Siffrorna bygger på uppgifter från Socialstyrelsens nationella hälso- och dataregister och omfattar perioden 2006-2016.
Frälsningsarmén arbetar mycket med barn och unga. Både i olika projekt och genom vårdinrättningar och hjälpcentra. Det kan vara hjälp mot mobbning, sommarkollo eller stöd för utsatta barn.